Jag fick magsjuka och gör inget annat än äta salt och dricka coca cola, precis som man sig bör och som vi alltid har gjort vid fall av magåkommor i vår familj. Försöker plugga men det slutar mest med att jag sträckläser böcker medan fönstret står öppet och blåser fuktig ljummen sommarluft över mitt ansikte och jag får såna sjuka flashbacks från regninga dagar på Breanäs förra sommaren då jag stod och andades på kökstrappen tio minuter innan frukost och lägerliv satte igång för ännu en dag. 
Idag visar kalendern 2015-05-05 och det innebär att det är en månad och fyra dagar kvar tills jag tar studenten. Är inte mentalt förberedd, trots att både bal- och studentklänning och mössan är fixad sen länge. På något sätt är det som att hela grejen med att ta studenten är ett practical joke från lärarnas sida. Kanske har jag läst för mycket dystopier det senaste och blivit aningen paranoid, men jag ju säga att hade man sagt till mig för nästan tre år sedan att studentdagen faktiskt kommer snabbare än man tror hade jag bara skrattat dem i ansiktet. Men det går så fort. Så fort.

 

Har dock hela sommaren planerad och lyckligtvis/läskigtvis hela nästa år likaså. Ett år i Skåne känns både bekant och skrämmande nytt, och jag vet att det kommer vara lika krävande som det kommer vara underbart. 

 

Lite tankar som behövde fås utlopp för, men kontentan av allt är nog att jag inte har något annat att förtrösta på än Honom, och ibland går allt bara så fort.