hurra hurra hurra

 
Idag är det Claras födelsedag! Grattis fina fina fina syster.
 
 
-ann

 

johanna maria malin

 
Bortglömda bilder på världens finaste klassisar.
-ann

smakade som våren

 
Gustaf Spetz – Rasmus cigaretter smakade som våren
(Fast det är höst.)
 
-ann

diffusion

 
Diffusion beror på spontana värmerörelser från hög till låg koncentration. Ingen extra tillförsel av energi krävs, då den ökade oordningen, entropin, "betalar" transporten. Diffusion är en långsam process som sker bäst över korta avstånd, men i gasfas sker den snabbt. Ju högre temperatur, desto snabbare transport. I diffusion kommer det lösta ämnet diffundera ut i lösningen tills koncentrationen är homogen överallt.
 
Naturvetenskapliga linjen skadar allvarligt dig själv och personer i din omgivning.
 
-ann
 

en sommarkväll

 
På tal om Clara och Paula och Höjden blickar jag tillbaka till en sommarkväll i samma sällskap. Då knäppte Clara dessa bilder på mig när vi fotograferade i solnedgången på den stora, vackra, kobesökta äng de har precis invid deras hus.
Iron & Wine – Such Great Heights
 
-ann
 

clara och paula

 
 
För några veckor sedan tyckte jag och mina fantastiska gudsystrar att det var alldeles för länge sedan vi sågs. Fy skam tyckte vi, så en söndag åkte jag upp till dem på Höjden. En väldigt bra dag med tid för tedrickande fotograferande drömspekulerande och skratt.Trivs så bra med dem.
(Dessutom ser trappen till deras hus ut som något som skulle kunna va ingången till Narnia.)
 
King Krule – Bathed in Grey
 
-ann

souls

 
 
"When you photograph people in colour you photograph their clothes. But when you photograph people in black & white you photograph their souls."
- Ted Grant

och lämnar aldrig huset utan raggsockar

 
Första oktober. Höst. Den årstid jag alltid säger är min största favorit men som nog är den jag egentligen är mest rädd för.
Den årstid då jag behöver så mycket för att hålla mig sysselsatt men har tid för desto mindre. Då nätterna blir allt kortare på grund av kvällar med biologiläxor och stress. Då jag alltid är trött och alltid, alltid, fryser.
 
Men det finns något magiskt med hösten. För trots att allt blir lite jobbigare finns det så mycket att vara tacksam över, så mycket att ta vara på uppskatta älska minnas skapa och upptäcka; sysslor som kanske inte är särskilt karaktäristiska för hösten men som får en speciell charm just då- till exempel mången koppar te och beundrande av stjärnhimlen.
 
Att ligga på rygg i ett hav av gula orangea röda löv, att titta upp upp upp på himlen och lövverken ovanför, att få håret blött av frost som tinar och att se andedräkten stiga som vit rök, att minnas att jag lever för något större än betyg och prestationer, att minnas att livet går vidare och att "jag kommer klara denna höst också"; det är guldkorn som jag upplever bäst ensam.
Gärna tillsammans med några av mina bästa höstmelodier- 125 sånger ihopknåpade till en enhet som erbjuder sinneslag för bokmys gråtstunder tekalas golvtupplurar eller lyckorus.
 
För jag uppskattar hösten för allt dess innehåll...
 
 -ann